Vi har bråkat, för första gången, på riktigt.
Det var nog bra, en måste bråka ibland för att lära känna varandra bättre.
Nu har hon växtvärk stackarn. Jag kommer precis ihåg hur det känns.
Jag kommer ihåg hur skolan kunde vara också. Mycket hon säger känner jag igen mig i.
Det är tufft att vara barn. Hon är det viktigaste i mitt liv, älskade A.

Planteringen på balkongen tar sig och det börjar titta upp lite grönt. Kanske är det mitt kall. Att odla. Kan detta vara min nya hobby, den första som stannar?

Mycket med jobb och mycket att bevisa. Är det nu jag blir testad?