Det är nu när en lever med ett barn som en inser hur odrägligt otacksam en var mot sina föräldrar som barn/ungdom. Min mamma strök ALLA mina kläder ALLTID. Aldrig skulle hennes barn behöva gå till skolan i ostrykna kläder inte. Dessutom lagade min mor oftast mat i vår familj samt tvättade och handlade. Min pappa har funnits där också, överlag har jag upplevt det som ganska jämställt hemma på Tistelvägen. En gjorde det en var bra på helt enkelt. Pappa hade sina specialrätter som han gjorde och visst satte han på någon maskin då och då (för det mesta jobbade han på huset eller i garaget eller med bilen). Men som sagt, min mamma strök alla mina kläder. Bara det är ett hästjobb och omöjlighet att hinna med (om en samtidigt siktar på att ha tid för sig själv) Och där stod jag och ibland svor för att jag var tvungen att ta av tallriken från borde eller plocka upp diskmaskinen. UNGJÄVEL! (hade jag sagt)
Så tack, mamma och pappa för att ni servade mig när jag var yngre och samtidigt visade hur allt ska göras. Det kommer väl till pass nu.

Är just nu på väg hem från jobbet för att senare tvätta! (jag älskar att tvätta. att se något som är smutsigt bli rent är en fröjd) Samtidigt ska jag försöka slänga ihop en god köttfärssås med spagetti. Tur att jag har tre armar.